Temat kring vulkaner fortsätter på Dungen 🌋På dagens samling ville ett barn visa bilder från när han varit och sett en riktig vulkan! Han berättade att det var kallt och att det inte hade växt några växter uppe på vulkanen. Med sig hade barnet även vulkansten!

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin identitet och känna trygghet i den […].

Arbetslaget ska främja barnens förmåga att vara delaktiga och utöva inflytande över sin utbildning.

Som fortsättning på Dungens temaarbete “Vår jord” pratade vi om vulkaner!

Först gjorde vi egna vulkaner med hjälp av trolldeg.På samlingen visade vi hur en vulkan är uppbyggd.Sedan gjorde vi ett eget vulkanutbrott!

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

– förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.

Lpfö18 s 14

För att utveckla vidare barnens symbolförståelse berättade vi idag en saga om Lisa och Per som skulle handla och på vägen dit stöter de på massa olika vägskyltar som de måste tolka!

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

– intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa

– intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap

“Allt började med en liten punkt där all materia var samlad. Utanför fanns ingenting, inte ens tiden. Sen PANG skedde det en explosion och materia spreds ut i rymden samtidigt som universum blev större och större, precis som då man blåser upp en gigantisk ballong supersnabbt. Alla galaxer, solsystem och planeter skapades i denna stora smäll som forskarna kallar för the Big Bang.”Såhär började berättelsen om hur vår planet blev till, hur den först var ett brinnande klot av gas som svalnade och fick en jordskorpa. Sen att vulkaner spred ut gaser som bland annat koldioxid och vattenånga som steg upp och bildade vår atmosfär.

Att det sen började att regna i miljoner år. Det blev pölar, sjöar och hav.Och tänk någonstans där i vattnet uppstod det första livet, en liten bakterie som genom fotosyntesen kunde tillverka syre.

Sen kom algerna, urdjuren och fiskarna. Det steg upp syre i atmosfären och då kunde det även växa växter på land. Fiskarna i haven var så stora och maten började ta slut.

Då tog sig en fisk upp på land. De utvecklade lungor och deras hud blev efter miljoner år sådan att de kunde leva på land. Det blev allt värmare och nu kom reptilerna och små däggdjur klädda med päls. De största reptilerna var dinosaurierna. De härskade över jorden tills det kom en metroit och krockade med jorden med en sån kraftig smäll att det slungades upp eld och aska i atmosfären. Solens strålar kunde inte skina igenom och växterna dog. Näringskedjorna kollapsade och de stora dinosaurierna svalt ihjäl. Däggdjuren som var minde än ett kilo klarade sig eftersom de kunde gömma sig i hålor, bunkra mat och gå i dvala då maten tog slut. Detsamma gällde endel djur som levde i havet. Efter några månader skingrades askan, solen sken på jorden igen och växterna kunde återigen växa. Livet kom tillbaka. Nu när dinosaurierna var borta kom däggdjurens tid. De växte sig stora som mamutar och sabeltandande tigrar. Apor fanns också. En art lärde sig att gå på två ben och använda redskap och nu, efter 14 miljarder år fanns det människor på jorden…

Samtidigt som barnen fick höra hur forskarna tror att jorden uppstod rullade vi ut den svarta tidslinjen och den sista biten, den lilla lilla röda remsan symboliserar tiden som vi människor har funnits här på jorden.Barnen fick dra ut den svarta tidslinjen och sen balansera på den för att få en känsla av hur länge vår planet har funnit utan oss på den. Häftigt!

I vår läroplan för förskolan står det att:

“I utbildningen ingår undervisning. Undervisning innebär att stimulera och utmana barnen med läroplanens mål som utgångspunkt och riktning, och syftar till utveckling och lärande hos barnen. Undervisningen ska utgå från ett innehåll som är planerat eller uppstår spontant eftersom barns utveckling och lärande sker hela tiden. Förskollärare ska ansvara för det pedagogiska innehållet i undervisningen och för att det mål inriktade arbetet främjar barns utveckling och lärande.”

Konstruktion med rosa tornet och bruna trappan. Resultatet blev ett höghus till dinosaurierna.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

– förståelse för naturvetenskap, kunskaper om […] fysikaliska fenomen

– förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.

Här ser vi barn räkna addition på olika sätt, arbeta med antalsuppfattning, räkna till 1000 samt räkna multiplikation.

“Genom att låta barnet upptäcka mönster och regler på egen hand genom att hantera materielen och gradvis fortsätta från att hantera konkreta föremål till den symboliska framställningen av siffror på papper lägger montessorimetoden grunden för en mer omfattande och insiktsfull medvetenhet om den roll som siffror har i vår omgivning. Detta leder till en verklig uppskattning av matematik.” M.Montessori

“Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar” Lpfö18

Vi har fortsatt att räkna på Gläntan, vi har repeterat siffrorna 1, 2 och 3 några gånger men nu var vi redo även för 4 och 5.Med dem kom även två nya färger, grön och blå, med tecken enl TAKK därtill.Vi upptäckte även att många av färgerna vi lärt oss fanns på bilmattan i rummet där vi satt.Barnen har även uppmärksammat vår sifferpussel mer nu och jämför de siffrorna med siffrorna på väggen.

Idag firas FN-dagen på Bokhultet. Vi började med en gemensam samling utomhus där barnen först fick höra lite fakta om FN och sen sjöng vi tillsammans.

Då barnen kom in på Dungen hade vi en fredsfest vid mellanmålet. Vi lyssnade på musik som bland annat Björn Afzelius sång till friheten. Barnen satt så tysta då vi åt och det kändes riktigt högtidligt.

På samlingen talade vi om fred och att en bra början är att man lär sig att tycka om varandra. Att det är lättare att vara snäll mot andra om de andra är snälla tillbaka. Sen fick alla barn var sitt hjärta i tur och ordning och fick höra att de är värdefulla och omtyckta av både deras familj och av oss på förskolan.

Till FN:s centrala mål hör att främja den internationella freden, staternas relationer och förståelse mellan olika kulturer. Detta var något som Maria Montessori kämpade för redan på sin tid. Hon skapade montessoripedagogen, som hon även kallade för kärlekens pedagogik med en förhoppning om att denna fred skulle starta med barnen som sen skulle växa upp och goda vuxna människor.

Maria Montessori upplevde två stora krig under sin livstid och detta gjorde henne intresserad av fredsfrågor och hur man kan åstadkomma en varaktig fred.

För Maria Montessori handlade inte fred om att avsluta krig, utan om att aldrig starta något. Hon ansåg att för att nå dit så måste vi börja med barnen och lära dem att samarbeta och förstå sig själva i förhållande till omvärlden. Hon menade att allt levande och icke levande är beroende av varandra och att ansvaret för vår planet ligger på varje individ och inte på en speciell grupp.

Idag har vi firat FN-dagen med Fredsfest.

Vi har haft freds-samling hela Bokhultet med sånger och information om FN och Maria Montessoris arbete för fred. På Ängen vi har läst böcker om att ta emot och hjälpa vänner som har det svårt, vi har sett på en film om Barnkonventionen, vi har pratat om demokrati och testat att rösta, vi har målat FN-flaggor, fredsarmband och fredsduvor och vi har tänkt extra mycket på vilka rättigheter och skyldigheter vi har som människor och i synnerhet barn. Vi har också fokuserat mycket på hur vi är mot varandra.

“Förskolan har en skyldighet att förbereda barnen för delaktighet och ansvar och för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle” (Lpfö18)

Barnkonventionen blir svensk lag 1 januari 2020.

Vi arbetar med läslyftet i vår verksamhet och utifrån det skapar vi tillsammans med barnen olika fantasivärldar. Barnen har fått skapa skogens värld, havets värld och nu öknens värld. Under veckan har skapandet delats upp i olika delar för att förtydliga varje moment. Först funderande barnen varför den gula lådan var tom i vårt lekrum …

Vid en samling fick barnen fundera på vad en öken är för någonting och hur en sådan ser ut, vi bestämde oss för att gå ut och se om vi kunde hitta något som passade till den gula lådan

Barnen hittade sand, växter, stenar, pinnar och löv. Utifrån barnens perspektiv var sanden viktig och mycket skulle det vara. Vad ska vi göra med sanden nu?

Ja, vi lägger ut den på en bricka så den blir torr. Barnens uppfattning är att i öknen skiner solen och då blir sanden varm och torr. Vi satte sanden under en lampa vid spisen för att visualisera solen som torkar sanden.

“… barnen utvecklar sin förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen”

-läroplanen för förskolan (2018)

Dagen till ära har sanden äntligen torkat och vi samlar barnen för att få känna på sanden och se att färgen har förändrats. Hur känns sanden? Har den samma färg som innan? Vi har diskuterat, resonerat och förklarat varför sanden är ljusare och har annan konsistens.

“…Barnen utveckar förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och och använda begrepp och se samband begrepp” – läroplanen för förskolan (2018).

Läslyftet handlar såväl om att framhäva och utveckla barns skriftspråk och teckenskapande och det gör vi med hjälp av kommunikation samt att förtydliga varje delmoment.