Frågor och svar

1. Vad innebär egentligen montessoripedagogiken?

Att barnet sätts i centrum. En tydlig och ärlig tilltro till barnet och dess inneboende möjligheter. Varje barn bär inom sig en strävan efter självständighet och en medfödd lust att lära allt om sin omvärld. Montessoripedagogiken har denna kraft som utgångspunkt. Läs mer om grundtankar och principer på våra andra sidor.

2. Vad skiljer montessori från vanlig pedagogik?

Det beror på vad man menar med “vanlig”. Idag finns många olika pedagogiker. Det finns flera kommunala förskolor som inspireras av montessoripedagogiken. Det finns också flera privata förskolor som mycket aktivt arbetar utifrån delar av montessoripedagogiken. Det är dock bara i en montessoriförskola som pedagogerna är väl insatta i alla delar av pedagogiken. Här vet du att det finns en metodik för att kunna stimulera varje barns individuella utveckling.

3. Passar montessoripedagogiken alla barn?

Ja. Montessoripedagogiken bygger på att varje barn är unikt. Varje barn möts med respekt där det just då befinner sig i sin utveckling. Ett sådant synsätt kan inte vara fel för något barn. Däremot rekommenderar vi att även föräldrarna tar till sig pedagogiken och till viss del utövar den hemma. Det blir lättare för barnen då. Men, här märker man att pedagogiken, även om den passar alla barn, inte passar alla vuxna.

4. Är det hård disciplin inom montessori?

Nej. I montessoriverksamhet ska barnen kunna vara och arbeta i lugn och ro. Miljön är strukturerad och barnanpassad. Några få enkla grundregler gäller men i övrigt är atmosfären tillåtande och accepterande. Disciplin är ett positivt laddat begrepp som kommer inifrån barnen själva. Maria Montessori upptäckte att bästa sättet att uppnå disciplin var att ge frihet. När barnen hittade meningsfull sysselsättning blev de lugnare och en spontan arbetsglädje växte fram. Pedagogens roll är att locka och inspirera barnen till aktivitet och koncentration. De barn som har svårt att hitta sitt inre lugn ska läraren ägna extra uppmärksamhet. Om barnen behöver tillrättavisas ska detta alltid ske med respekt och vänlighet.

5. Vad menas med “arbetspass”?

De äldre barnen har ett “arbetspass” på 3 timmar där de arbetar med pedagogiska material efter intresse och mognad. Historiskt kallas det arbetspass då tanken var att de skulle göra det naturligt för barnen att “arbeta”, precis som mamma och pappa gör. För Maria Montessori var arbete och lek samma sak.

6. Det talas om pedagogiska material, vad är det?

Det är speciellt framtaget material som bl a handlar om matematik, språk och kultur. När man ska introducera barn för matematik ger man dem inte en vanlig “mattebok”, utan det finns ett mer anpassat material som gör att barnet leker sig till kunskap om matematik.

Några exempel kan du se på Montessorimaterial.se och Montessorimaterials.org (engelska).

Du kan också se en introduktionsvideo på engelska.

7. Är det skillnad på en montessorilärare och en vanlig lärare?

Ja, i så motto att en montessorilärare har byggt på sin vanliga lärarexamen med en montessoriutbildning. En montessorilärare har alltså valt att vidareutbilda sig till montessorilärare. Det innebär att montessoriläraren behärskar den metodik som ingår i pedagogiken: Hur man ser det enskilda barnet istället för ett kollektiv. Hur man erbjuder en förberedd miljö. hur man observerar och leder istället för att föreläsa och styra. Hur man använder de fördelar som en åldersblandad klass innebär o s v.

8. Varför går barnen i åldersblandade grupper?

Barn utvecklas olika. I en åldersblandad grupp eller klass får barnens olika utvecklingstakt fritt spelrum. Kunskapsnivå är därmed inte detsamma som åldersnivå och därigenom försvinner konkurrenstänkandet. Den åldersblandade gruppen ger också de äldre barnen möjlighet att hjälpa och ta ansvar för de yngre. De yngre barnen har behov av att lita till de äldre och deras möjlighet att hjälpa.

9. Finns det montessoripedagogik både på förskolan och i skolan?

Det finns idag montessoripedagogik från småbarnsgrupper och förskola upp till gymnasiet. Allra störst utbredning har pedagogiken i förskolan och under de tidiga skolåren.

Samtidigt växer efterfrågan på pedagogiken i de högre åldrarna i takt med att de barn som börjat i förskolan blir äldre. Därför ser vi allt fler montessoriskolor för barn i skolåren 4-9.

10. Vad händer när barnen byter från en montessoriskola till en vanlig skola?

Ett montessoribarn är i allmänhet en självständig, initiativrik och intresserad elev. Finns det utrymme för dessa kvaliteter i den nya skolan kommer övergången att gå utan problem. Arbetar den nya klassen däremot efter en traditionell och gruppinriktad pedagogik, kan det bli svårare. Omsorg från föräldrarnas sida i valet av ny skola är därför lika viktig som den omsorg som de visade när de valde en montessoriverksamhet.