Vad är matematik? Är det så enkelt att det bara är siffror, addition, subtraktion, division och multiplikation? Eller är det mer invecklat? Är det antal, lägesbeskrivningar, riktningar, avstånd, eller kanske former? Eller är det lek, problemlösning och förändring? Ja vad är matematik egentligen? När vi är klara med matematiklyftet kommer vi alla att ha en mycket större förståelse för begreppet matematik.
När vi startar befinner vi oss alla på olika platser, beroende av våra tidigare erfarenheter från vår egen skolgång och lärarutbildning. Meningen är inte heller att vi alla ska ha nått samma mål och samma plats när vi är klara, men vi kommer alla att ha utvecklats inom området. Genom matematiklyftet och dess texter, diskussionsfrågor och uppgifter blir vi mer medvetna om matematiken i barnens vardagen.
Att använda ett matematiskt tänkande har präglat de allra första civilisationerna och förhistoriska samhällena. Den moderna människan har ett behov av att strukturera och ordna, allt ifrån att räkna sina får på ängen till att bygga pyramider eller att handla och utveckla myntsystem, vilket bekräftar idén om att matematiskt sinne alltid funnits i den moderna människans tankevärld.
Under hela sin barndom konfronteras barnen i sin vardag med olika aspekter av den grundläggande matematiken. Många upplevelser i vardagen och på förskolan har ett matematiskt innehåll. Genom leken möter barnet matematiken, de konstruerar med hjälp av olika fysiska och mentala byggmaterial och skapar en värld, ett rum att leka i och de utvecklar på så vis en rad olika begrepp och funktioner inom matematikens språk. I samspel med föremål och människor i omvärlden får barnen nya insikter och utvecklar sin matematiska förståelse. De tidiga matematiska upplevelserna lägger grunden till att barnen senare ska kunna utveckla sitt matematiska tänkande (A.Ahlberg 2000).
Barn utvecklar tidigt en ”intuitiv” matematisk förståelse om begreppen storlek, form, mängd och massa. Små barn ordnar och grupperar föremål, parbildar, jämför och upptäcker likheter och skillnader. De erfar storlek vid ett samtal om den stora dockan eller den lilla bilen. De uppfattar geometriska former när man talar om den runda bollen eller den fyrkantiga lådan. Vid måltider får de erfarenhet av kvantitet genom att tala om hur många köttbullar eller hur mycket mjölk de vill ha. De får även en upplevelse av de olika räknesätten, vill barnet ha fler köttbullar erfar de ”ökning” om de vill ha färre erfar de ”minskning” (A.Ahlberg, 2000).
Följande citat är hämtat från; Matematik från början, A.Ahlberg 2000.
”Ville, som är tretton månader, undersöker sin omvärld med stor koncentration och avsiktlighet. En eftermiddag får han se att det ligger ett par tygskor under spisen. Han tar fram ena skon och sätter sig på golvet. Han tar vänsterskon på sin högerhand och provar den mot golvet och tittar noga på den. Så tar han den andra skon och tar den på vänster hand. Han tittar intensivt och byter vänster sko till vänster hand och höger sko till höger hand. Ville lyfter upp sina händer och tittar noga på skorna. Därefter sätter han ner båda händerna och ”går på golvet” med skorna. När det är klart, tar han av skorna från händerna och kastar dem utåt golvet varvid det hörs två dunsar.”
Citatet ovan visar på att det lilla barnet föds med en förmåga att uppleva och erfara sig själv och sin omvärld, samt visa hur mycket små barn i vardagen och leken får värdefulla erfarenheter och påbörjar sin matematiska utveckling och förståelse. Ville får genom leken med skorna en mängd olika upplevelser av antalet 2, bland annat genom syn, hörsel och känsel. Det är därför viktigt att pedagogen uppfattar och fångar matematiken i vardagen och för in matematiska begrepp i den dagliga verksamheten.
Maria Montessori la stor vikt vid människans och främst barnens beroende av tidigare erfarenheter för att kunna skapa sig nya färdigheter och kunskaper och främst är det, det vi upplever med våra sinnen som bildar det råmaterial som våra kunskaper vilar på. Med detta i minnet måste vi inse att våra tidigare erfarenheter och egna inställning till matematik påverkar både varifrån vi startar och hur vi tacklar uppgifterna utmed vägen. Forskning visar också på att pedagogernas inställning omedvetet förs över till barn och elever.
En sak som vi tillsammans redan upptäckt är att matematik finns över allt, i alla sammanhang och delar av världen… …det knepiga är att hitta och medvetandegöra den! Något vi kommer bli mycket bättre på under och efter arbetet med matematiklyftet.